6 June 2009

Jag tar en snabb kaffe

När subrimelånbubblan sprack i USA, vilket satte den globala recessionen i rullning och stor del av den amerikanska befolkningen på pottkanten, hörde jag att en utgift många jänkare skar ner på var take away-kaffet från Starbucks. Och det vill nog inte säga lite i liter kaffe och dollares i kassan hos kaffekedjan. Föga väntat kanske men jag antar att man räknar många bäckar små, världen över i tuffa tider. Med följden att hundratals Starbucks outlets fick stänga ner och tusentals anställda gå.

Som svar på detta har Starbucks lanserat VIA Ready Brew, ett instant coffee för mindre än $1/koppen fortfarande för kaffedrickaren "on the go". Man hävdar att det ägnats över 20 år på produktutveckling och kanske dalande försäljning och sviktande kundunderlag var vad som behövdes för att orka sista biten till lansering. Som att man plötsligt ser den lågt hängande frukten. I det här fallet snabbkaffe som ingen tittat åt i jakten på den perfekta ristretton och soyalatten men som nu är relevant sett till köpkraften. Och är inte det något högst positivt med recessionen? Innovation och kreativitet men jag. Att rådande omständigheter tvingar varumärken kill their darlings, identifiera nya marknader och positionera sig där med en ny eller utvecklad produkt? Som förstås gagnar oss konsumenter. Jag tycker Starbucks VIA är ett lysande exempel.

Jag ska skippa marknadsföringstugget nu, men intressant är det allt.

Jag har druckit Starbucks brew (bryggkaffe) i USA och det är ett av de godaste jag smakat. Jo, faktiskt. Starbucks här i London har jag dock gett upp på. Deras Americano och Cappuccino lirar inte. Men nu har man promotat VIA Ready Brew med stora bokstäver så jag tänkte jag skulle pröva.

VIA är "micromalt", dvs så fint att det rörs ut med och löses upp i vatten precis som frystorkat kaffe (Nescafé). Och det är bara en microportion som behövs, mängden kaffe ryms i ett litet paket, knappt större än ett rör socker som finns på espressobarer värda namnet. Jag har just druckit en kopp av "Colombia" med mjölk och även om jag är en blygsam konsument av Nescafé (dricker det mest på husvagnssemestern dvs v ä l d i g t sällan) vill jag påstå att VIA är något helt annat. Just som Starbucks marknadsför det, ska VIA jämföras med bryggkaffe. Jag tycker faktiskt inte det var så långt ifrån hur kaffet smakar från en French Bistro-kanna (presskaffe). Möjligen kan man ana den där något "brända" doften frystorkat har. Men den bryter inte igenom smaken. Betyg: gott! Koffeinkicken kickade in även den. Det är synd på förpackningen bara. Mycket avfall i soporna för en kopp kaffe.

Enligt Guardian står frystorkat snabbkaffe för 81% av konsumtionen bland britterna. Av en artikel och dess kommentarer i samma tidning att döma, står det helt klart för mig att britterna är inbitna tedrickare och är ute och cyklar när det gäller kaffe. Så hur väl VIA står sig på den engelska marknaden återstår att se.

No comments: