29 November 2009

1 advent

Onsalakorv, rödbetssallad, laxsnittar, lussebullar, glögg, mjuk saffranskaka och rosé spritzer. Allt gick ner. Nu är man i den rätta stämningen. Tack Christina och Jonas.

28 November 2009

in season

Säsongvara sen ett par veckor tillbaka: Persimmon. 4-5 st går för £1 på marknaden - done deal.

De ser ut som stora Sharonfrukter (vilka har Israelisks ursprung) och kallas även för Kaki fruits. Ett exotiskt inslag så här i juletider. Jag vältrar mig i de här söta, lättätna japanska frukterna.

25 November 2009

Room Service

kontoret där jag är må-onsdag och bidrar till världsekonomin, har vi en porttelefon. Oftast när den ringer är det för att en kollega har glömt nycklarna och inte kommer in. Eller så är det någon vi vill göra affärer med oss som kommer på besök. Men en gång per dag när porttelefonen ljuder i korridoren, åtföljs det av ett högljutt "SANDWICHES" av den som som lyft luren.

När jag började på det här jobbet för snart två månader sedan, var jag helt säker på att sandwiches var ett kodord för att posten var levererad. Eller hade någon intern betydelse. När jag väl tog mod till mig och frågade var svaret att det är bara Smörgåsbudet som är här. Eh, jaha.

Idag svarade jag i porttelefonen. Det var Smörgåsbudet. Jag bestämde mig för att satsa på lunchlådan som redan stod i kylen men grabbade plånboken ändå. Att bara komma ner och vifta med min kamera, surra om You will eat it and you will like it, svenska brickluncher och be honom posa skulle nog uppfattats som bäng eller bara drygt av mig.

Så den här unge mannen med östeuropeiskt påbrå, kommer alltså ut till oss, på en bakgata i nordvästra London med fyllda baguetter och inplastad morotskaka hela vägen från Mota's Bakery i Camden. Han frågade t o m om det var något särskilt jag önskade senare i veckan för då kunde han fixa det (vi var sist på hans runda idag så det var lite utplockat i hans vagn). Man tackar.

Världsekonomins bärs upp av många hjul och vi kommer göra affärer en dag, jag och Smörgåsbudet.

24 November 2009

Korvbröd till frukost

Jag längtar efter rejälare saker efter att ha ätit Kingsmill's Soft Rolls. Har just satt fördegen till the No. 1 Rågbröd så om några dagar får de avlösning av tyngre artilleri.

22 November 2009

the Christmas Pud

Idag är Stir-up Sunday. Eller söndagen före första advent.

I den engelska matkalendern är det dagen då man ska blötlägga frukten till sin Christmas Pudding. Imorrn skulle smeten ha blandats och fruktkakan ångkokats i 6 timmar. Förr i tiden, stack man ner ett par silvermynt i kakan. De förde lycka och välgång med sig till den vars bit kom med mynt. Sen ska kakan stå på ett svalt, mörkt ställe (under sängen i ett otempererat sovrum, föreslår Delia Smith) tills det är dags duka julbordet. Då ångkokar men den lite till, flamberar den i konjak och äter den med grädde eller brandy butter.

Det Victorianska England lever!

21 November 2009

Pumpkin power

Idag, i smårusket i kön till Alan, fick jag en ledtråd. Damen före mig tvekade inte en sekund när hon pekade ut den MÖRKT gröna i högen av flertalet formade och färgade pumpor. För en vecka sedan, när jag stod där tvekandes, föll mitt val på den LJUST gröna. Jag frågade hon med den mörkgröna om den var god. "Oh, Kabocha squash is my favourite! Incredibly sweet in its flavor. I always go for it and I find the locally grown ones in New Zealand even better".

Pumpans claim to fame är onekligen Halloween då de tynger borden hos varenda torghandlare. De där gula bumlingarna som karvas på sitt innehåll, får ögon, grin och ljuslykta i för att lysa upp farstukvisten. Sen finns det de som man dekorerar med. Gulaspräckliga, gröna med ränder, gröna med knottror. Vissa har formen som stora päron. När de legat framme tillräckligt länge, torkar köttet och fröna skramlar omkring därinne och den låter som en hel maracas.

Äta pumpa är det färre som gör, tror jag.

Jag känner för de här pumporna och squashorna. På samma sätt som mitt hjärta ömmar för brysselkålen i Januari. Då tittar ingen åt de stackarna längre. Julbord och kalkonmiddagar har vi lagt bakom oss. Nätkorgar med små kålhuvuden går för en spottstyver. Ett helt år till ska de behöva vänta innan de får en stund i rampljuset igen. Och ja, jag äter faktiskt gärna brysselkål. Men hur är det med dekorationspumporna? Smakar de lika bra som de är vackra?

Min referens är herr Butternut - min favorit hittills. Det är en vanlig vintergrönsak på Londons grönsaksmarknader. Jag har promotat Butternut squash till höger och vänster i min bekantskapskrets, jag har rostat, kokat och t o m bakat på den. Många kilon har gått åt sen jag flyttade hit. Och av alla recept finns det ett som står sig ohotat! Jag vågar påstå att det ligger på topp 3 av soppor jag har lyckats med (och jag har kokat ett par stycken i mina dagar).

Jag testade göra bästsoppan på Crown Prince (den ljust gröna pumpan) för inte så länge sedan. Man får passa sig när man klyver en pumpa - de gör respektinbjudande motstånd. Skulle den rulla undan när man lägger så hårt tryck på kniven är det lätt att göra illa sig. Fruktköttet hos en Crown Prince är aptitretande guldgult men för kompakt. Och hemskt full på kärnor (nästa gång ska jag spara dem till grenolan). I min soppa stod sig Crown Prince ganska slätt. Tomaten tog över och den blev inte lika sötrund i smaken som den lagad på Butternut. Nästa kok blir på Kabosha. Min verdict följer.

* Vänd 6 färska tomater i halvor i olivolja. Likaså bitar av 1 hel butternut squash. Ugnsbaka tills bitarna av butternut är mjälla och fina. Vispa ur långpannan med vitt vin eller vinäger. Ha en kastrull med ärbar varm buljong redo, dryga litern. I med vinvispet och bakade grönsaker. Tillsätt eller ta ev bort vätska så att soppan inte blir för tunn. Mixa med mixerstav till lagom konsistens, lite halvklumpig sådär. Smaksätt med 1 tsk chili flakes, 1 krm spiskummin, 1 krm gurkmeja, 2 msk mango chutney, 1 msk röd pesto, en halv näve finhackad bladpersilja. Salta och vitpeppra. Rör ner 1 dl majskorn, 1/2 dl svarta oliver i halvor och sist men INTE minst, brynta slantar av chorizo eller salsiccia.

14 November 2009

(blogguppdatering)

Man skulle kunna tro att jag legat under en sten de senaste 3 åren. Men jag har faktiskt närvaro online och ja, jag kommunicerar i digitala medier. Måste drabbats av en släng hemmablindhet.

Idag har jag jag stökat lite med Bloggers CSS och klätt upp även den här bloggen med de logos som jag misstänker inte behöver någon närmare presentation. De sitter så fint i nederkant på varje post. Så nu är det lättare dela, adda och maila om You will eat it and you will like it. Om man vill alltså.

11 November 2009

Aga, del 3

Aga Rangemaster, företaget som fortfarande tillverkar agaspisar, fyller 300 år i år! Det har firats med happenings runt om i landet under hösten. Och så har Emma Bridgewater (ikonförklarad formgivare av glas och porslin) fått den stora äran designa en agapsis. Söt va. Tänk vad fint den skulle bryta av Faktum luckor och lådor från IKEA.

Från £9,999. Finns i begränsad upplaga.

10 November 2009

John Worst

Medans min käre far knappt hinner i land för att filea torsken innan det är dags för sikfiske, äter jag orensad, slemmig, illaluktande lax på konservburk till spagettin. Ovärde. Nästa gång jag flyttar är det närmre ett hav och någon som kan prata vett med mig.

9 November 2009

Baka upp och ner

Några veckor tillbaka har jag gjort det varje helg. Jag har liksom inte kunnat stå emot. Sockret spelar naturligtvis en roll i dramat; jag är fast för tillfället. Men även ritualen - slå på ugnen, sno ihop en mjuk kaka för att fika hemma i soffan - tillhör hösten.

Så jag har krossat kardemummakärnor, smörjt och bröat formar, slickat av vispen och känt stor tillfredsställelse.

Förra helgens muffins gjorda på majsgryn (jag använde corn flour) blev s å d ä r. Ett muffinsrecept som legat i bakhuvudet och skvalpat sen jag hittade det för många matbloggar sedan. Högst amatörmässigt läste jag mg istället för ml och höll på att misslyckas totalt. Nu blev de bara lite, ehm... stumma. Smakade mer cornbread än äppelmuffins.

Nu. Jag ska inte tråka ut den som läser You will eat it and you will like it med mina triviala, veckovisa bak. Men jag vill bara säga en sak - pröva den här uppochnedkakan! Jag styrde nämligen undan från majsmjölet, uppdaterade mig på Food Blogga och vågade blanda in kryddan man annars associerar till lammstek och rödvinssky. Vet ni hur bra färsk Rosmarin gör sig tillsammans med mycket smör och karamelliserat brunt socker? Eftersom färska fikon är out of season, fick min kaka en uppsida av pistagenötter, färska päron (Winter Nelis?) och just Rosmarin. I övrigt följde jag det här över 70 år gamla receptet till pricka. Fantastisk god!

1 November 2009

Rosie Lovell

I veckans nummer av Stylist (bästa gratistidningen som jag är orolig kommer kannibalisera på dess förlaga och nästutgåva Shortlist) läste jag om en rar flicka som driver Rosie's Deli Cafe i Brixton.

Vi delar några intressen. En önskan få koka lunchsoppor, laga sallader och baka mjuka kakor till happy customers. Göra alltsammans så bra det blev tillräckligt med stoff för en kokbok med fina illustrationer och egenskrivna texter. Med skillnaden att Rosie har gjort v e r k l i g h e t av en drivkraft som knappt kvalificerat till idéstadiet för egen del.

Sen berättar hon att så här års kryper hon upp i soffan med sin stickning och att det är tecknet på att vintern är här: "I know when it's winter because I start knitting". Det stämmer ju också på mig! Jag kan ha en soul mate i Brixton.