24 February 2010

Om jag var din Lotta

Det finns några matbloggar jag troget åkerkommer till. För att de är oemotståndliga och handlar om cupcakes. För att de alltid har publicerat ett nytt recept som jag vill läsa om och laga. Eller för att jag tycker text och context gör en helt oslagbar blogg som JAG egentligen hade velat skriva.

På nästan allt det här stämmer Om jag var din Hemmafru in på. Den är en av de berömda "taffelbloggarna" och skrivs av Lotta Lundgren. Och nu ska jag love bomba Lotta och hennes blogg för hon har knäckt extra som programledare och redaktör för ett litet stort program som heter Landet Brunsås (tack svtplay) och det jag vill minnas - att hon är snygg som få - stämmer.

Lotta och jag go back a long way, nämligen. Hon medverkade på en konferens som vi arrade (det här var på tiden när jag skulle göra karriär som miljöekonom) i rollen som copywriter på Garbergs. Hon pratade om miljöfrågan, etik och reklamtexter. Och min VD nickade bifallande till allt hon sade, med något glansigt i blicken.

Om jag var din Hemmafru kretsar väl egentligen runt recepten hon komponerar och lägger ut. Men det som får mig att känna ömsom komplex, ömsom tillbedjan är hennes texter. De är så icke-matbloggiga. Smarta, roliga och avslappnade. Kommentarerna hon får (alltid tvåsiffriga antal såklart) vittnar om lika roliga och avslappnade läsare. Polare i etern liksom. Och så är hon grym på att plåta och photoshoppa sina bloggbilder. Eller (hemskhärliga tanke) så har hon har en lilltaffel som gör det ÅT henne.

I rutan, i Brunsåsen, kan Lotta ses med två sidekicks som kör sina gamla grej, att skoja till det och vara lite för cool för school. Det hela blir lite Hemkunskap för Surdegshipsters. Men lärorikt och relevant. Lotta har mindre TV-vana, står för faktan och med spåren av en dialekt jag inte kan placera, låter hon lite Messerschmidt. Och efter 5 program av 8 har inte ens en ballongvisp åkt fram. Matlagnings-tv i en form man längtat efter.

5 comments:

Catarina said...

Lotta är underbar, och dialekten du letar efter är väl en utblandad göteborgska om jag inte minns fel.

MANNY-KEN said...

Programmet har diskuterats här på redax och sågats vid fotknölarna, inte på grund av Lotta, de gillar Lotta, men de tycker inte att hon får tillräckligt med plats, att pajasarna tar över... Vad tycker du? (Har själv inte sett det. Borde.)

ulrika said...

Humorn är det bästa vapnet så det finns väl alltid plats för en pajas eller två. Fast för egen del, hade jag valt Schyffert i en annan form om jag känt mig svältfödd på hans cyniska humor.

Jag tycker Brunsås är bra. Som jag uppfattar det, är budskapet Svensk Matkultur med avstamp i 2010. Det går fram i det här relativt lättsmälta formatet. Dramaturgiskt sett är programmen kanske lite röriga. Och jag önskar man hade hängt ut livsmedelsindustrin ännu mer. Dragit fram fler smutsiga sanningar i dagsljuset.

Lotta framstår bara som seriös och kompetent i kontrast till herrarna Schyffert och Haag. Men de är ju bara programledare. Research, programinnehåll och intervjuoffer talar ju för sig självt.

Kolla i kapp på svtplay, Manny-Ken. Ser fram emot att höra mer om Gourmets replik i tidningen!

MANNY-KEN said...

Jag ska kolla! Tror de tycker att det hade räckt med en pajas för "comic relief". Återkommer.

Cecilia said...

Pajasarna är dessutom släkt: Schyfferts fru är syster till Haags fru, vilket förklarade en del för mig historiskt sett (hur jag kan ha undgått detta samband tidigare kan jag inte själv förklara).
Haags fru råkar dessutom vara Martina Haag, som är mataktuell i ett annat program på svensk TV just nu: Stjärnkockarna (TV3 Play).
Var glad att du lämnat Sverige..men Stjärnkockarna är också värd åtminstone en chans, om inte annat för Edward Blom, som är scary men vinner i längden.
Annars gillar även jag Landet B-sås, älskar Lotta.